Det börjar ta sig...

Habanera och jag har nu kamperat ihop i 4 dagar och vi börjar att förstå varanda lite, men ännu är det lååångt kvar.

Dramaqueen är ibland bara förnamnet och i måndags trodde jag inte ens att jag skulle komma upp! Min sadel verkar hon inte ha något emot och efter att ha inhandlat ludd till sadel och träns, ser hon lite ut som "Fåret Shaun".
Nej, det går inte att få en svart primadonna på 1.74 att se ut som ett får! Alla som ser henne bara stannar och gapar! :-)
Dramaqueen eller inte, det är en riktigt trevlig häst när hon taggar ner. Inga bakåtslickade öron här inte, som på en annan pålle jag känner.

Idag har jag ridit för Bibbi för första gången och vi fick en hel del beröm. Bibbi vill dock ibland nästan mer än mig! :-) Jag är så glad att jag har henne på hemmaplan!!

Beslutet om vem som ska åka med till Strömsholm på lördag föll ganska lätt på Habi, det är ett utmärkt tillfälle för mig att se hur hon reagerar på en internationell tävlingsplats. Programmet ska dock ridas på kort bana och jag vet inte hur det ska gå, Habi tar en långsida i 5 språng om jag rider som jag ska!

Fyran har fått slita den här veckan, jag rider helt annorlunda med Habi-gung i ryggen. Hon känns fin och ska få gå Msv B:3 på Värmdö på måndag. Vem vet, det kanske är vår sista start tillsammans. Känns lite märkligt...